vardagsstrider.blogg.se

Mamma bor hos mig nu. För att hjälpa mig och för att jag ska slippa vara ensam. Egentligen skulle hon ha jobbat, i alla fall igår, men hennes fingrar är sjukt svullna. Det ser nästan läskigt ut. Så jag får hjälpa henne att hjälpa mig. Asih har ju sagt till exempel att det är ok att mamma ger mig smärtlindring (morfin och ketogan) när hon är här, men mamma har svårt med saker som att dra upp läkemedlen i sprutorna, skruva av korkar och öppna ampullerna. Detta eftersom hon är så svullen, så det tar tid eller så får jag göra sånt som är ok att jag gör medan hon instruerar och noggrant övervakar och kintrollerar. Och sedan får hon injicera, efter att jag har öppnat kranar... Samarbete alltså.

Och jag behöver smärtlindring. Jäklar vad ont i kroppen jag har! I hela mig. Det känns som intensiv träningsvärk i varenda muskel som dessutom är helt utan styrka. När jag ska lyfta vänsterbenet måste jag hjälpa till med händerna, för lår- eller magmuskler orkar inte. Och jag har ont i såren där de ändå öppnade mig. Precis under naveln är största öppningen. Den är sydd, gör ondast och vätska från buken läcker ut där. Jag byter förband där flera gånger om dagen.

På vänster sida av magen har jag två mindre öppningar aom man använt för att komma åt att "bläddra" bland tarmarna. Bara där hör man ju att det kan göra rätt ont i magen i några dagar efteråt.

 

Sedan har jag också problem med framför allt mina fötter, men även benen, som är så vätskefyllda att de gör ont. Får inte i fötterna normalt i ett par skor och försöker att inta höjdläge med fötterna när det går. Men det är svårt, för då måste jag ligga på rygg. Det i sig är inget problem, men jag har väldigt svårt att ta mig upp ur det läget. I morse när jag vaknade fick jag lov att ropa på M så att han kunde komma och hjälpa mig och dra mig upp. Kände mig smått handikappad. Tänk om det varit vardag. Då hade jag varit ensam. Undrar om jag tagit mig upp då?

 

Trots en bråkig kropp har det varit em ok dag. Mamma ich jag var på plantagen och köpte blommor till mina krukor på trappen. Det blir nog fint, men först måste en massa saker städas undan. Jag är trört på vår röriga tomt, stökiga trapp och allt ogräs som växer över allt. Vi har en pinsamt ovårdad tomt! Får se hur mycket jag hinner/orkar göra imorgon. Nu är det i alla fall hög tid att sova.