Lyftknutorna anfaller
Måla inte fan på väggen än Jessica, när jag läser om hur du har mått och känt tidigare så får jag uppfattningen av att du är lite som jag. Mottaglig för intryck från kroppen... kanske lite mer än andra. Så brukar de som lider av dödsångest känna, och jag har haft min sen 15 års åldern. Märker sånt som kanske skulle gått andra förbi. Att du har svullna lymfkörtlar kan bero på att du har feber , ev. nån annan infektion i kroppen plus allt du går igenom som stressar kroppen. Ditt immunförsvar har högsta beredskap,kan också vara bra. Hellre åt det hållet än att det är cool lugnt och det släpper förbi allt som finns. Jag tänker på dej mycket nu, det som var din värsta mardröm är min värsta mardröm och nu känner jag hur påtagligt nära allt blev helt plötsligt. Mycket antioxidanter så att de fria radikalerna som bildas kan neutraliseras. Onödigt att sånt sliter på kroppen i onödan när den har fullt upp med annat. Njut av påsken Jessica, tänk på att när de sätter in medicinen så kommer den att gå på de som cirkulerar runt också. De hinner inte etablera sig så fort. Håller tummarna för att den lilla förändringen som de sett i levern inte har med de andra förändringarna att göra. Om det är nån tröst så har jag en bekant som de också hittade en förändring i levern på, och den var helt ofarlig. Kanske kan vara ett ljus i mörkret under helgen. Kram till er alla
Vi är väldigt lika märker jag, diagnosernas okrönta mästare. Min morbror dog dessutom i gallvägscancer när han var 42. Mormor i samma ett par år efter. Du kan ju gissa hur mycket jag känner efter runt höger revbensbåge. Alla prover/provsvar analyseras i minsta detalj, och det känns bara som att jag går och väntar på att det ska slå till. Det är lättare sagt än gjort att skaka av sig sådana tankar. Men iallafall tror jag att det är bättre att vara överkänslig... inte för psyket kanske. Men för kroppens skull. Jag fick bröstsmärtor av min rökning..vips tog jag inte ett bloss till ;)
Tack för dina rara ord, och det känns bra att kunna hjälpa till att gräva fram lite positiva tankar som kan vara till hjälp för psyket.
Jasså den där filmen hade jag förträngt, hiskeliga påhitt. Var säkert därifrån jag fick min rädsla för allt som gör ont, blöder och är farligt. Skönt, då kan jag skuldbelägga dem så är den saken ur världen ;)))
