vardagsstrider.blogg.se

Jo, dagen lugnade ner sig. 

Igår rann tårar av frustration, stress och uppgivenhet när jag fick veta att jag inte får vara hemma med betald ledighet under de sista veckorna av min anställning. Om en månad blir jag officiellt arbetslös och när arbetsmarknaden ser ut som den gör så kan ju ingen lita på att de ska hitta ett nytt jobb med en gång. Jag har en bra inkomstförsäkring som komplement till min a-kassa, så jag skulle ha klarat mig i i alla fall ett halvår innan det ekonomiska läget blev kritiskt. Men vad händer sedan, om man inte hittar ett jobb?

Med ett sådant hot hängande över sig tyckte jag nog att det var lika bra att bromsa i uppförsbacken och sätta mig på skolbänken för att äntligen bli sjuksköterska, som jag så länge har velat. Men. Och det är ett stort men, jag saknade matte 2 och naturkunskap 2 från gymnasiet och när jag väl bestämde mig för att plugga så brann det i knutarna att fixa behörigheten. Så säker som jag var på att de sista dagarna av min anställning skulle vara arbetsbefriade så ansökte jag om att börja på komvux 18 mars.  Och så, igår, fick jag veta att jag måste vara på jobbet ända till 28 mars. Det går inte! Jag har inte sökt ett jobb på över en månad och har helt tappat rutinen. Att börja göra det igen skulle kännas lite som att komma tillbaka till ruta ett. Och, ge upp en dröm.

 

Men, som alltid, bestämde jag mig till slut för att bita i det översura äpplet och med mina ärmarna uppkavlade för att sedan spotta i nävarna för att ta tjuren vid hornen, Så idag har jag suttit på mitt jobb och pluggat. Och faktiskt fattade jag mer än vad jag hade väntat mig och en hel del fastnade. Så på den punkten känns det betydligt bättre idag. Jag ska fixa det här!

 

Min jobbcoach, som jag träffade i en timme idag, tyckte dessutom att jag skulle kolla med arbetsförmedlingen om jag inte kan få stämpla medan jag pluggar när nu csn inte vill ge mig några pengar eftersom jag får en ynklig lite premie när jag slutar som gör att jag passerar deras maxtak på 106 000:- som man får tjäna under en termin redan i mars. Jag har inte börjat plugga än, men jag är redan trött på csn. Det känns percis som när jag pluggade till lärare för 15 år sedan.

 

Men än så länge stretar jag på på mitt jobb. Idag kom jag därifrån senare än vad som var tänkt och jag fick stressa till fritids för att hinna hämta min dotter och ta henne till hennes taekwondoträning. Typiskt nog missade vi bussen. Hela tiden gick jag och tänkte att det i alla fall var tur att vi, min man och jag, hade handlat kvällens middag redan i söndags och att vi skulle hinna laga iordning den helt snabbt under den timme som är mellan min dotters och min mans taekwondopass.

Riktigt så lätt blev det inte... Min man lade pitabröd i ugnen medan jag rensade den grillade kycklingen och så började han skära grönsaker och blanda wasabi- och vitlökssås. När jag vände mig mot ugnen en stund senare så kunde jag tydligt se, till och med genom vår allt annat än rena ugnslucka, att bröden hade passerat det stadium där de får lite skorpa, men fortfarande är mjuka.

   - Det är nog dags att ta ut de där, påpekade jag och en liten stund senare plockade min man ut sex stenkakor ur ugnen.

   - Jag borde kanske åka och köpa nya, konstaterade han.

Och så var inga pengar, och ingen tid, sparade idag.