vardagsstrider.blogg.se

Tillslut har jag nog drabbats av den där cancertröttheten. För just nu känns det som om jag skulle kunna sova dygnet runt. Mycket beror väl på spänningar och oro, en del på morfinet och idag också på en galet huvudvärk (som väl morfinet borde motverka?). Jag går ju upp på natten och tar värktabletter också och fem timmar är den längsta sammanhängande sömnen jag får. Men det är tydligen det som ska utgöra fatigue - den trötthet som kommer av sjukdom och behandling. Fatigue är helt enkelt den totala tröttheten som alla faktorer i livet bidrar tull.

Om trettio minuter ska jag börja laxera inför koloskopin imorgon. Men jag vill inte! Jag orkar inte. Och jag vill ha mat!