Timme för timme
Det blir inte så spännande blogginlägg just nu. Det händer ingenting förrän på onsdag. Och fram till dess försöker jag verkligen att låsa hjärnan. Och ska jag göra det kan jag inte heller skriva någonting som är lite djupare, mer filosofiskt. De existentiella frågorna och de själsliga smärtorna skjuts framför mig nu. Timme för timme.
Jag försöker vara glad över de små sakerna, som att det inte gjorde ont den här gången när jag reste på mig heller. Eller över att jag precis lyckats sova två timmar på soffan.
Och jag försöker se fram emot att gå 2,5 km till Tumba, gå till bilen för att lägga in maten så att jag slipper bära den hem, gå till fritids och hämta mitt barn och gå hem. Det borde ge i alla fall sex kilometer. Försöker att inte vara frustrerad över att jag inte har ett busskort så att jag skulle kunna åka i ena riktningen i alla fall. Försöker gilla att det är lite duggregn i luften. Kommer vara grym på "mind control" inom kort.
Jag försöker vara glad över de små sakerna, som att det inte gjorde ont den här gången när jag reste på mig heller. Eller över att jag precis lyckats sova två timmar på soffan.
Och jag försöker se fram emot att gå 2,5 km till Tumba, gå till bilen för att lägga in maten så att jag slipper bära den hem, gå till fritids och hämta mitt barn och gå hem. Det borde ge i alla fall sex kilometer. Försöker att inte vara frustrerad över att jag inte har ett busskort så att jag skulle kunna åka i ena riktningen i alla fall. Försöker gilla att det är lite duggregn i luften. Kommer vara grym på "mind control" inom kort.
Kommentarer
Trackback
